10 år
så har ytterligare en vecka passerat. Sitter här hemma i min ensamhet och funderar på vad man skall packa med sej för smått och gott till helgens kurs. Åker tidigt imorgon och kommer hem på söndag kväll och sedan är det dags för en ny hääärlig arbetsvecka med allt vad det innebär. Jobb, möten och träning.
I torsdags firade jag och Mikael 10 år! Hela 10 år. Jag kan knappt fatta det. Under dessa 10 år har det hunnit hända mycket, både bra och dåliga saker. Utan dej min kära så vette tusan hur jag skulle ha fixat allting.
Jag kommer aldrig att glömma första dagen vi träffades, herrejisses hur du smörade. Men det fungerade, för jag föll pladask.. haha
Vi har hunnit flytta två ggr. Vi bodde 5 år tillsammans i en etta och konstigt nog så klarade vi oss från att slå ihjäl varandra. Men efter ett enormt tjatande från min sida så köpte vi oss en 3:a på Gävlevägen och där bodde vi i tre år, sedan tröttnade vi och gjorde ett impulsköp och blev husägare och nu har vi bott i vårt hus i två år.
Vi har förlovat oss och gift oss. Mitt livs underbaraste dag.
Jag som aldrig trodde jag skulle orka ta tag i körkortsbiten, skaffade ändå mig ett körkort härom året.
Jag vände upp och ner på hela mitt liv och bestämde mig för att börja tänka på mig själv, började träna och skaffa mig fasta mattider och gick ner 33 kg i vikt.
Den förmodligen värsta tiden under dessa 10 år har nog varit att behöva se pappa gräva sin egen grav.. att bara stå vid sidan av och inte kunna göra någonting för att hjälpa. Den absolut värsta dagen under den här tiden var den dagen, den 4:e januari år 2007, när samtalet kom och du hade hittats död hemma i din tillfälliga lägenhet. Jag känner fortfarande den ilande känslan i kroppen när jag tänker tillbaka. Jag trodde aldrig att det kunde finnas så mycket tårar.
Du saknas! Hade så gärna viljat haft dig med i mitt liv fortfarande.
Är glad över att jag inte ensam behövde gå igenom allt elände, utan stödet från de bästaste vännerna och kärleken från Mikael har jag ingen aning om hur jag skulle ha orkat med.
Något man har fått lära sig under dessa år, är att allting går om man ger sej tusan på det, vännerna är det viktigaste man har, man ska vara noga med sin hälsa.
Och viktigast, man skall komma ihåg att leva i nuet!