första arbetsveckan på länge avklarad..
Så har man överlevt första arbetsveckan på länge. Har varit och gästspelat lite på murgårdsskolan, alltså städat på heltid. Det har varit en hård vecka, har sovit dåligt och haft bekymmer att komma igång med handleden. Är stel och öm till tusen. Ser inte riktigt klok ut, har blivit rejält svullen igen på samma ställe som innan operationen. Jag som trodde att svullnaden hade försvunnit, men ack så fel jag hade. Redan andra arbetsdagen blommade det upp på nytt.
Förhoppningsvis är det bara nåt tillfälligt.
Kvällen har jag spenderat med den sötaste och enda, Caroline Jansson. Hon bjöd med mig på bio, vi var och såg en sån här riktig tjejfilm "Friends with benefits". Den var faktiskt helt ok. Vi fick oss några rejält goda skratt.
Före det så var vi på Waynes och tog oss en kopp kaffe. Lika trevligt som alltid.
Tanken slog mig just hur lyckligt lottad jag är.. jag är lyckligt gift med den underbaraste i hela världen och vi bor i ett fint hus som har massor med potential, jag har en fantastisk lillebror som betyder allt, jag har ett dugligt jobb, jag har massor av underbara vänner som jag inte vet alls hur jag skulle klara mig utan. Livet har visst även något att erbjuda mig, trots att allt känts hopplöst genom åren. Tur att man ändock är född till att vara positiv och realistisk.
Nu blir det nog till att lägga upp några recept på de senaste bakverken och sedan känns det som att det är dags att krama kudden..
skogens guld
Igår blev det grillat kött och hemmagjord rotsaksgratäng med ett par glas rött till. Det var lördagsmys det.
Tror att jag har fixat det mesta inför resan nu.. var ner på stan och tog ut lite euro igår, är bra att ha lite kontanter på sig när man åker. Så får man väl komplettera med att ta ut pengar när vi väl är på plats. Nu är det bara att få ihop det här med packningen.. får se hur det går. Som sagt, tur att man började packa i tid.
Efter lite mer än en timmes promenad i skogen här hemma med våra goda vänner, så fick vi ihop två fulla kassar med svamp tillsammans. Både höstkantareller och gula kantareller. Nu återstår bara att rensa det hela.
Är så gott med smörstekta gulingar!! Mums filibabba.
Dags att ladda upp inför den första riktiga jobbveckan på väääldigt länge... undrar vad min handled kommer tycka om det.
Jag å Tindra
Igår var jag barnvakt några timmar åt lilla Tindra, som är Mickes systers dotter. Tösabiten är snart tre år gammal och full i bus. Vi var och stojade i lekparken som ligger i stadsparken och sedan blev det en vända till biblioteket där vi tittade på böcker, spelade dator och ritade. Vi käkade yoghurt, banan och drack en smoothie. Mmm så gott det var.
Efter gårdagens alla lyft i och ur gungorna så känner jag återigen av handleden. Detta skrämmer mig något då jag ska jobba igen på måndag. Igår kväll såg jag att svullnaden återuppstått på samma ställe som den var innan operationen. Är även öm i tummen och själva handleden när jag vrider och lyfter. Det känns skrämmande lika som innan operationen och då har jag inte börjat lyfta ordentligt ännu. Så börjar ju fråga mig själv om jag verkligen blivit bättre. Börjar bli tveksam. Jag som verkligen INTE vill gå igenom samma skit en gång till.
Det är bara att hålla tummarna och be till högre makter.
Knepigt väder har det varit idag, regn och sol om vartannat.. om det ändå kunde bestämma sig för endast sol..
Igår började packningen inför resan till Ibiza och jag säger bara det, jisses vilka problem jag kommer få med packningen. Tur att jag börjat i tid för jag kommer hinna ändra mig tuuuusen gånger.
Jag har även checkat in och skrivit ut våra boardincards och kollat vad det kommer kosta att ha bilen parkerad nere på flygplatsen och det skulle visst gå lös på nästan 600 kr.. helt jäkla sjukt. Men jaja, vad gör man? Bara att betala och se glad ut. Papper ifrån försäkringsbolaget är ordnat också utifall vi skulle bli sjuk utomlands. Alla presenter är inhandlade och snaaart inslagna. Det är i princip bara att växla pengar kvar att göra. Jag älskar att vara ute i god tid...
Då kan man bara luta sej tillbaka och njuta de sista dagarna innan..
Nä, dags att göra lite nytta kanske..
Snart dags för jobb igen..
Äntligen har snart dessa eländiga tre veckor av sjukskrivning gått.
Ska återigen börja arbeta på måndag, men ska få en mjukstart. Skall tillfälligt få flytta på mig till en annan grupp för att ha heltid på städ så jag slipper börja med de allra tyngsta lyften. Det vore ju för jäkligt om man ställde till något och lyfter för tungt för fort utan att det hunnit läka.
Man känner ju hur svag man blir när man inte får använda handen som normalt.
Måtte man inte behöva göra någon liknande operation igen. Det gäller att vara rädd om sig.
Det ska bli så innerligt skönt att slippa strula med alla dessa papper hit och dit och slippa ha med försäkringskassan att göra.
Har vart på APT-möte idag och träffa alla arbetskamraterna och ikväll blir de förhoppningsvis hetlevrade diskussioner om förslaget till sammanslagningen av handikapp-, äldreomsorgs- och individ & familjeomsorgsnämnden. Ska bli intressant och se vart de diskussionerna hamnar.
Nä, försöka göra lite nytta här hemma kanske, passa på när det är skitväder.
Födelsedagsfirande..
Igår så var det kalasande för hela slanten.. Vi har hos Sini och firade hennes födelsedag. Lite vin och smörgåstårta.
Jag hade gjort en liten lyxlåda åt henne med lite olika lyxiga chokladsorter, bland annat åre-choklad och så två olika sorters kaffe. Irish Cream och Grand Mariner kaffe.
En låååång och härlig pratstund och många goda skratt.
Så så var även den här helgen över, som bjöd på en hel massa mys och trevligheter. Tacosmys i fredags, middag med Anders & Jessica i lördags och så firandet igår..
Nä, dags att ge sej ut i friska luften en stund..
Fint mor & dotter kort från igår...
Härligt soliga lördag..
Gud vad underbart att vakna upp till klarblå himmel och soooolsken.
Igår hade vi brorsan och hans tösabit här på tacos- och filmkväll. Hur mysigt som helst!
Vi tittade på nån ny film som heter Hanna, men det var ingen överdrivet bra film.
Gick väl att titta på men inte mycket mer.
Igår var jag på besök hos distriktan och tog bort stygnen. Det hade läkt fint. Men slapp förstås fortfarande inte undan att ha handen lindad. Måste fortfarande vara försiktig några dagar till och får inte riktigt duscha som folk ännu. Får heller inte lyfta tungt än. Frågade dessutom om alla de här konstiga domningarna och stelheten och det kommer jag tydligen att få dras med ett braaaa tag. Trist tycker jag att man inte får sådan info vid operationen. Man visste ju ingenting om hur det skulle kännas efteråt. :(
Men jaja.. jag borde ju bli bättre iaf än jag var innan operationen..
Nä, dags att ut i solen och filosofera lite..
gamla tankar...
Obegripligt hur man kan känna samma ilande känsla i kroppen när man läser lite gamla tankar. Hittade några få men gamla rader skrivna från 2007.. Jag kan fanimej inte fatta att det är fyra år sedan! Det känns som det vore igår, minns allting in i minsta detalj...
Här kommer ett utdrag:
varför måste det vara så här? Varför kan inte allt bara vara som förr? Jag önskar jag kunde ändra på allt det hemska som tidigare skett. Det är inte rättvist. Du finns i mina tankar dygnet runt. Jag oroar mig ständigt för dig. Om du bara visste hur viktig du är för mig. Hur mycket jag behöver dig. Om du ändå bara kunde förstå. Det är du och jag pappa. Min älskade lilla pappa.
Åh, gud hjälpe mig.. Jag kan inte fatta det.. Gud vad ont det gör. Hur ska jag klara mig utan dig?? Hur ska jag orka!? Saknaden är olidlig. Känns som om någon stuckit in kniven och vridit om.
Jag älskar dig!! Kommer jag alltid göra. Jag kommer alltid att va din lilla flicka.
Fyy faan, aldrig har jag mått så jäkla sunkigt. Känns som att det är slut, som att det inte går att leva. Varför? Varför i hela helvetet var detta tvunget att ske nu? Kunde vi inte ha fått några fler år tillsammans. Av med båda föräldrarna på fem år. Det är faan inte sant.
Det gör så jäävla ont! Kom tillbaka lilla pappa!
Vi älskar dej!
Rastlös till tusen..
Oj, oj, det är så mycket man tar för givet, som man är såååå van vid att alltid göra.
Det oroar mig fortfarande att jag har problem med stelhet och domningar. Jag hoppas innerligen att det är övergående.
På fredag väntas besök av bror med sin tösabit. Det blir tacosmys och film. Det blir garanterat en riktig myskväll!
Nä, dags att fortsätta kolla på the Mentalist kanske.. hur bra serie som helst..
hösten står för dörren..
Måtte vi klara oss från en lika djävulsk vinter som vi hade sist. Det får gärna komma lite mer lagomt med snö och det får gärna vara en lite kortare vinter.
Jag känner mig hur rastlös som helst, jag hatar att inte kunna ha massor av järn i elden. Den här veckan har jag vart alldeles handikappad. Det är inte förrän idag jag har kunnat börja använda handen som stöd till de mest enklaste sakerna. Äntligen bara 1 v kvar tills jag får ta bort den här jättetutan och stygnen.
Känner mig lite oroad. Tänk om jag inte blir bra? Har fått konstiga nervryckningar inuti handflatan samt i tummen. Tummen är dessutom hur stel och orörlig som helst och då har jag följt schemat med alla övningar som jag fick med mig hem. Hoppas att det bara är tillfälligt.
Har passat på att titta på en riktig kärleksfilm, "27 dresses", på tv4+. Älskar sånt där bröllopsdravvel. Bäst man passar på medans herrn i huset jobbar natt.
Helgen har bjudit både på det ena och det andra. Igår var det kräftskiva och idag var det en shopping- och tittrunda med grannfrun. Hittade lite höstplagg som bara blev tvunget att följa med hem....
Godnatt världen!
Stickad svart höstkjol från ginatricot
Stickad tröja med knappar på ärmarna i nån rödaktig färg också från ginatricot
nyopererad
Jag bara avskyr sjukhusmiljöer. Sterilt, kallt och en massa otäcka prylar.
Lokalbedövning var inte heller nån vidare hit, inget vidare att vara vaken medan dom karvar i en på det där viset.
Nu väntar tre veckors sjukskrivning först och främst, så får vi se hur det blir sedan.
Måtte det gå fort att komma tillbaka, så att man får riktiga löningar igen.
Fy tusan vad ja längtar till utomlandssemestern, den tycker jag att jag har gjort mig väl förtjänt av.
Finsöndag..
Innan den här tillställningen ägde rum så hade jag ingen aning om att det ens fanns en kyrka där.
I dopgåva hade vi köpt en av alla barnkammarböckerna som finns. Är alltid roligt med barnsånger och sagor. Det är dessutom riktigt smidigt att det finns en cd-skiva med i boken med alla sångerna.
Det blev en hel del disk och grejs att ta reda på så sista timmarna blev man köksa, skönt att hjälpa till och få undan lite. Det blir fanimej mer än man tror att ta reda på. Sini hade förstås bakat och stått i. Fanns massor av gott att fika på, så jag tror alla blev nöjda och glada.
Och jag lekte förstås paparazzi, jag knäppte en hel del kort. Äntligen lyckades jag lägga upp ett kort, flera kommer. Trist att det strular så fort man ska lägga upp nåt..
I'm impressed..
Jag trodde aldrig att jag skulle säga det själv, men jag är faktiskt positivt överraskad av försäkringskassan.
Med tanke på allting man läser och allting man hör runt omkring sig om hur struligt det kan vara att ha och göra med dem, så är jag faktiskt imponerad. Handläggningstiden av mitt ärende har gått väldigt fort. Det tog bara ca 2 veckor. Jag blev dessutom uppringd igår av min handläggare som var riktigt trevlig. Hon ville inget särskilt egentligen, mer än att presentera sig och uppge telefonnr ifall jag skulle behöva nå henne eller om jag har några frågor över någonting. Fick sedan svara på några praktiska frågor. Fick redan idag en skvätt med pengar från dem. Och jag som oroat mig som tusan över hur länge jag skulle behöva vänta på mina pengar. Så typiskt att behöva hålla på med sånt här strul just nu när man egentligen helst av allt vill arbeta och lägga pengarna på hög inför utlandsresan som stundar. Gud vad kul det skall bli.
Håller på och försöker ställa in mig på måndagens bravader. Är tamejtusan nervös inför operationen. Jag som avskyr sjukhusmiljön och vissa nålar och sånt grejs. Och så ska man ligga vaken med lokalbedövning på det. Fy fararo. Ska bli skönt när det är över. Tur att älsk följer med och gör mig sällskap.
Nä, dags för morgonpromenaden nu, sedan blir det till att planera dagens mat..
Augusti månad
Jisses vad sommaren har gått fort. Tiden bara rusar, man får ju för tusan panik. Det blir mörkt tidigt om kvällarna och kyligt dessutom. Ett par tidiga morgnar i veckan var det bara 4 grader varmt. Lite för lite tycker jag, stackars blommor & tomatplantor.
Änteligen har jag dessutom fått handleden färdigutredd, efter ortopedbesöket stod det klart att jag har en senskideinflammation och kommer bli tvungen att opereras för det. Operationstid väntar den 22 aug på eftermiddagen. Börjar redan nu bli nervös. Men tusan vilken tur jag hade att jag fick tid så snabbt, var orolig att operationen skulle hamna för nära vårat datum för utlandsresan som är planerad och då hade det inte blitt så kul.
Men nu borde ja hinna läka ihop fint tills dess.
Den här helgen har bara flygit förbi, hade närmaste grannarna över på filmkväll i fredags med ett glas vin till det. Sent blev det också. Igår var det kräftskiva hos svärisarna med kanonväder. De hade dukat i trädgården. Det var en helt fantastisk em/kväll. Lyckades knäppa några riktigt fina kort från deras strand när solen gick ner, jag får lov att lägga upp dem sedan. Jag fick förstås göra efterrätt och jag gjorde en enkel chokladmousse med färska jordgubbar. Riktigt gott blev det.
Nä, dags att fräscha till sej och göra sej redo för dop. I em ska kusin Sini döpa sin lilla tös Felicia. Ska bli sååå mysigt.
God söndag!
Getaway Rock Festival
Man lyckades till och med hamna på bild och svara på några frågor som sedan hamnade på Gavleveckan.se
Jag som vanligtvis brukar försöka undvika sådant.
http://www.gavleveckan.se/artikel.aspx?articleid=1779
Mina fyra veckors semester är redan över. Kan inte påstå att semestern riktigt blivit som jag hoppats. Har mestadels lidigt av enorm värk i handleden, strulat med sjukskrivning. Varit till Hofors och provat ut nåt specialskydd för handleden vilket gör att jag hindras från att göra de moment som gör ondast, men värken är fortfarande outhärdlig. Har inte alls kunnat gjort allting här hemma på gården som jag har tänkt mig. Tur att karln här i huset är stark och har orkat bubba och bära på allting.
Så på måndag är det återigen dags för allvaret. Känner mig inte alls utvilad och tror det kommer bli oerhört svårt med den här värken och den svaghet jag har i handleden att utföra mina arbetsuppgifter. Men skam den som ger sig, bara att bita ihop och försöka. Nedräkningen tills jag ska till ortopeden är i full gång. Bara fyra veckor kvar.
Får försöka blicka framåt. Ser fram emot finmiddag på Furuviks brygga med gó vänner om ett par veckor och utlandsresa till Ibiza 1 v i sept.
Livet..
Undrar just vart det riktigt soliga vädret tog vägen. Vill sitta i solen och glassa.
I torsdags gjorde jag och älsk en riktig tur med cyklarna. Vi cyklade drygt fyra mil. Från Jäderfors ut till Hedåsen och sedan hem tillbaka. Var riktigt varmt och skönt i solen. Det tyckte dock inte den onda handleden om.
Vill bara bli bra, slippa den djävulska värken så att man kan leva vardagarna som vanligt igen. Detta driver mig till vansinne snart. Man blir ju på dåligt humör ju.
I fredags hade vi klassåterträff med "Berlingänget" ifrån gymnasiet här hemma hos mig. Vi hade beställt exotisk bricka och sedan hade jag lyckats sno ihop en marängtårta med färska jordgubbar. Tror att alla blev glada och nöjda. Det var riktigt roligt att träffa allesammans, synd att hälften inte kunde komma. Men bättre lycka nästa gång.
I år är första året vi har planterat tomatplantor också. Det ska bli otroligt roligt att se om vi hinner få några röda tomater. Några gröngölingar har lyckats titta fram. Men de syns dock inte på den här bilden för den är tagen när de var nyplanterade i krukorna.
Det är bara att konstatera att sommaren är bra härlig. Är så fint med alla färger, alla blommor och alla dofter.
Helt enkelt den bästa tiden på året!
Nu tror jag att sängen ropar.. time to sleep..
sommar och sol
Man är tydligen lika bra som vanligt på att skriva inlägg märker jag. Det går långt emellan ibland.
Vilken början på semestern man har haft. Vi har massor på agendan att göra när det gäller huset nu när vi äntligen är lediga, men jag är totalt handikappad. Har sån fruktansvärd värk i handleden så jag inte kan bära eller greppa i nånting. Så jag är sjukskriven. Har ju haft besvären länge, men man har trotsat värken och trott att det skulle gå över av sig självt, men icke sa nicke. Man blir på otroligt dåligt humör när värken hindrar en från en massa saker.
Nu är det bara att invänta besök hos ortopeden vecka 32. Det känns som otroligt lång väntan nu det.
För övrigt så har jag massor med roligt att försöka se fram emot. Bland annat Getaway i Gävle nästa vecka. En 24-timmars kryssning med trerätters middag för bara älsk och mig och en resa till Ibiza är bokad. Ska hälsa på kusin Agnes och hennes underbara lilla familj. Måtte jag verkligen känna mig bättre tills dess.
Har dessutom arrangerat en liten återträff med halva gymnasieklassen nu på fredag.
Det så kallade "Berlingänget".
Nä, nu in i duschen efter den svettiga promenaden.
1:a maj
I söndags var det 1:a maj demonstration inne i stan. Trodde att det skulle vara ännu bättre uppslutning av folk pga alla försämringar vi har fått de senaste åren. Det är nog dags för folk att vakna och inse att man ska göra sin röst hörd. Vi måste börja protestera och visa att vi INTE står bakom den idiotblåa politik som förs idag.
Jag tyckte det var en bra demonstration, det fanns många bra plakat i folkvimlet.
Tågandet avslutades med tal av både Bernt-Olov Andersson och Sofie utanför folkets hus. Båda talen var mycket bra och gav nog alla en liten tankeställare. Nä, upp till kamp gott folk! Dags att göra en förändring!
Snart är det sommartider och semester också. Det är verkligen efterlängtat och väääälbehövligt.
Det är massor som ligger och väntar på att bli gjort, så det är lika bra att börja planera.
Snörvel och host
Har lyckats med att dra på mig onödiga baciller, vilket visar sig i en rejäl jäkla förkylning. Jättekul. *Not*
Men det är väl bara att sniffa nässpray och härda ut. Om jag får välja är jag då hellre förkyld än har magsjuka, så man ska väl inte klaga.
Fy tusan vad det blåste här hemma igår, det blåste så hårt så att flera takpannor slog i backen. Så trodde man att den här dagen skulle bli bättre och det var den väl till en början med sol och hyffsat vindstilla, men så sätter blåsandet igång igen. Får verkligen hoppas att takpannorna ligger kvar den här gången nu när vi har satt dit nya.
Förra helgen hade socialdemokraterna distriktskongress i Ljusdal, så på lördag morgon var man uppe med tuppen och åkte buss upp gemensamt med andra partikamrater. Intressant tillställning tyckte jag, som aldrig varit på en distriktskongress förut.
Vi har även fått tillökning i släkten, ett kusinbarn till har tittat ut, en liten Felicia. Enormt söt. Grattis till er Sini & Thomas.
Längtar så efter sommar och sol och ljumma vindar, så vi får göra en massa utejobb på gården. Grunden skall putsas och målas, det skall grävas upp runt en del av huset och sättas matta på grunden. Nytt tak skall läggas på gamla delen av huset så vi slipper nyansskillnaden och mossan på gamla delen. Lite stuprörsfix och annat putsande finns oxå att pyssla med. Herrejisses vad jag längtar till semestern....
En helt vanlig söndag..
Veckorna går, fortare än någonsin. Igår blev vi bortskämda med massor av sol och idag är det återigen grått på himmelen. Enligt väderleken så ska solen återvända imorgon igen. Det tackar vi för.
Efter den här långa, kalla och snöiga vintern så är vi i stort behov av massor av sooool.
Men man ska väl inte klaga, vi har det åtminstone bra här i Sverige. Det är mer än man kan säga om stackars japanerna som har blivit hårt drabbade av jordskalv och tsunami. Jag säger bara fy då. Stackars människor.
Från och med imorgon så är det återigen dags att sätta igång med hårdträning så att man kommer i form igen. Badhuset, here I come.
Dags att göra lite nytta här hemma, undanplockning av saker och vikning av tvätt is On.
Sedan blir det till att invänta kvällens avsnitt av solsidan.
Nytt år och nya möjligheter!
Long time no see.
Det kanske vore på sin plats att ge ifrån sig ett livstecken nu när allt börjat på att lugna ner sig lite.
År 2011 är påbörjat och ser dessutom ut att börja rätt bra, vilket är helt fantastiskt.
De sista fyra månaderna av år 2010 ägnade jag åt att ta körkort. Varenda liten ledig stund i veckorna lade jag på att läsa teori och övningsköra som tusan. Jag som alltid varit så anti körkort trodde ju aldrig att jag skulle komma så långt lär jag säga. Men nu är det gjort. Finally!
Sedan ska jag dessutom få nytt arbete! Jag ser fram emot att få gå min introduktion och hoppas på att jag kommer att trivas som fisken i vattnet. Man måste ju våga chansa lite här i livet.
Det kan bara bli bättre sägs det ju.
Det är dessutom dags att återuppta träningen på allvar igen, nu när man kan ta sig överallt utan att tänka på bussar och dess elände. Har anmält mig till Zumba, vilket börjar i slutet av månaden. Det ska bli fantastiskt roligt att testa och se om det är så roligt som alla säger att det är. Så blir det till att införskaffa ett nytt kort på jernvallen igen. Härligt!
I övrigt så börjar det bli dags att fira brorsans 18-årsdag. Helt otroligt! Vad har hänt med den lilla pojkspolingen?
Tiden går alldeles för fort, man hinner ju knappt med.
Något som är mer smärtsamt och tråkigt att behöva nämna är att i år den 4 jan var det precis fyra år sedan som vår käre far lämnade oss. Det känns helt sjukt. Minns det som om det vore igår och det gör fortfarande lika ont.
Sänder dig massor med tankar, hoppas du vakar över oss.
Dags att ge sej för denna gången..